Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige
2025 var nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige 15,2 kilo per person. Det är en ökning med tolv procent jämfört med året innan.
Ökat nettoinflöde av nya textilier till Sverige 2025
Det totala nettoinflödet av nya textiler uppgick till 15,2 kg per person under 2025. Detta innebär att nettoinflödet 2025 ökade med 1,6 kg per person jämfört med 2024 då nettoinflödet uppgick till 13,6 kg.
De senaste åren har textilkonsumtionen fluktuerat relativt kraftigt. Under coronapandemins första år, 2020, minskade konsumtionen. Därefter ökade konsumtionen både 2021 och 2022 för att under 2023 minska kraftigt. En trolig orsak till minskningen är inflationens och det höga räntelägets påverkan på köpbeteendet. Därefter har inflationen minskat och räntorna sänkts och konsumtionen är nu tillbaka på samma nivå som 2022.
Diagrammet ovan visar nettoinflödet (import minus export) av nya textilier, både kläder och hemtextil, mellan åren 2000 och 2025. Dock ingår inte komplett data över hushållens egen import (exempelvis saknas uppgifter om e-handel inom Europa), som bedöms ha ökat de senaste åren. I statistiken ingår inte heller Sveriges inhemska produktion av textilier, som bedöms vara mycket liten. Med textil menas i detta sammanhang nyproducerade kläder och hemtextil.
Om textilkonsumtionens utveckling
År 2025 uppgick textilkonsumtionen till 15,2 kg per person, vilket var en ökning med 1,6 kg jämfört med 2024. Flera olika orsaker kan ha bidragit till konsumtionsökningen som sänkta räntor, lägre inflation och ökade reallöner.
De senaste årens fluktuationer i konsumenternas köpbeteende visar att textilkonsumtion är tätt sammankopplad med de ekonomiska trenderna i samhället, vilka direkt påverkar hushållens disponibla inkomster.
I början av 2020 slog coronapandemin till och påverkade konsumenternas köpbeteende. Orsakerna till det förändrade konsumtionsbeteendet var troligen flera. Behovet av nya kläder minskade i takt med att sammankomster och fester ställdes in och hemarbete ökade. Pandemin förändrade förutsättningarna för arbetsmarknaden och arbetslösheten ökade kraftigt. Dessutom valde många konsumenter att handla online i stället för att besöka butiker. Men trots att onlinehandeln ökade så minskade försäljningen totalt sett för den svenska textil- och modehandeln under år 2020.
Den kraftiga nedgången år 2023 av textilkonsumtionen, berodde bland annat på lågkonjunktur med hög inflation och höga låneräntor. Nettoinflödet av textilier per person var till och med lägre än i början av pandemin och nere på nivåer vi inte sett sedan början av 2000-talet. Mellan 2022 och 2023 minskade textilkonsumtionen med 3,8 kg per person, vilket motsvarar en nedgång på 25 procent. Nedgången påverkade samtliga typer av textilier. Därefter har den ekonomiska utvecklingen vänt och textilkonsumtionen är nu tillbaka på samma nivå som 2022 vilket är den högsta nivå som uppmätts sedan år 2000.
Andelen hemtextilier ökar mest
Tittar vi på trenden vad gäller fördelningen mellan olika typer av textilier ser vi ett långsiktigt mönster. Konsumtionen har ökat för samtliga kategorier utom kläder för pojkar och män där konsumtionen ligger kvar på ungefär samma nivå som år 2000.
Om statistiken
I SCB:s data ingår enbart företagens import, inte privatpersoners. När privatpersoner köper textilier direkt från utländska företag ingår detta endast i statistiken om de handlar från företag utanför EU och om kläderna då tulldeklareras. SCB får i dessa fall data från tullen. För mer information om privatpersoners import av varor av ringa värde och om dessa är inkluderade i statistiken hänvisar vi till Tullverkets information.
Tulldeklaration vid försändelser med ett värde på 150 euro eller mindre (tullverket.se)
Reformpaketet – en reformering av tullunionen (tullverket.se)
För svenska e-handelsföretag som importerar kläder och deklarerar detta på vanligt sätt, ingår kläderna i statistiken. E-handelsföretag i Europa är däremot svårare att fånga i statistiken, då dessa normalt inte ingår i ramen för vilka företag som ingår i undersökningen. SCB kan få dem att ingå på annat sätt, exempelvis genom att företagen själva rapporterar in. Hur stor del av privata textilinköp som görs från aktörer i europeiska e-handelsföretag är därmed okänt.
SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort uttag för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2017. Naturvårdsverket har uppdaterat statistiken från 2018 och framåt. Statistiken avser totala, bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas. För mer information, se fliken ”Om data”.
Källan till data över textiler är Utrikeshandeln på SCB, där det finns information om import och export av textilier. Data kommer från två håll: handel inom EU (Intrastat) och utanför EU (extrastat). Inrapporteringens struktur i dessa koder styrs av internationella regler. Data finns rapporterade på så kallade KN-nummer som finns enligt en hierarki, från grövsta (KN2) till mest detaljerade (KN8). Kvaliteten är högre ju mer aggregerade data är, det vill säga data på KN2 är mer säkert än på KN8. Varuklassificeringen KN består av över 9 000 varukoder vilket gör att det många gånger kan vara svårt för uppgiftslämnarna att välja rätt varukod för en vara. Detta påverkar särskilt statistiken på detaljerade nivåer.
Undersökningen om varuhandeln med länder utanför EU (Extrastat) baseras på uppgifter från Tullverket. Uppgifterna har sitt ursprung i de import- och exportdeklarationer som lämnas avseende varor till/från ett icke EU-land. Eftersom det krävs en deklaration för alla varor som passerar Sveriges gräns vid export och import från länder utanför EU anses ingen större osäkerhet förekomma. Uppgifter om varuhandeln med EU-länder (Intrastat) samlas in via en totalundersökning med cut off-gräns, vilket innebär att de minsta företagen inte ingår i datainsamlingen. Uppräkningar görs till en total med statistiska metoder. Uttaget för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2025 avser bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas.
De KN-koder som omfattas av uttaget för att få fram nettoinflödet är följande:
- Samtliga KN koder i kapitel 61.
- Samtliga KN koder i kapitel 62.
- Samtliga KN koder i kapitel 63 med undantag av 630510–630720 (säckar, tält etc.) och 630900–631090 (begagnade kläder och lump).
Uttagen har gjorts i ton. För beräkningarna av nettoinflödet per person och år användes SCB:s befolkningsstatistik.
Ur KN-koderna framgår det om det rör sig om kläder eller hemtextilier. Vad gäller kläder är en del av KN-koderna specificerade så att det direkt framgår att kläderna är för "kvinnor eller flickor" eller för "män eller pojkar", medan andra är ospecificerade (här angivna som "unisex").
Samtliga KN koder i uttaget delades upp i följande delmängder:
- Kläder för män eller pojkar (så vida detta är direkt specificerat i beskrivningen av KN koden).
- Kläder för kvinnor eller flickor (så vida detta är direkt specificerat i beskrivningen av KN koden samt koder 621210–621290 som bedömdes huvudsakligen innehålla kläder för kvinnor eller flickor).
- Övriga kläder (unisex).
- Hemtextilier.
Datakällor
SCB: befolkningsstatistik och Utrikeshandelsstatistik om varor (import och export).